Få barn att äta mat

Få barn att äta mat

Några av er som följt min historia vet att jag själv sökte praktik på ett skolkök. Innan jag började praktiken hade jag så klart en viss bild om hur det skulle vara. Vissa saker var väntade som t.ex. städning. Andra saker var oväntade men logiska som t.ex. hälsa gästerna välkoman och hjälpa under serveringen. Men en sak kröp fram under föregående vecka som verkligen var en “ögonöppnare”. Den saken fick mig att fundera och gjorde mig lite rädd. Anledningen att jag valde ett skolkök var ju att jag ville prova jobba med barn. Jag hade en idealiserad bild där man kan “göra en skillnad”, kan hjälpa barnen att äta bättre mat och ge dem bra start på livet. Verkligheten har långsamt smugit in på mig och i torsdags “ramlade polletten ner” – så enkelt är det inte.

Låt oss börja från börja. Vad har skolkockar för ansvar, vad är målet? Från och med 1 juli 2011 står det i lagen att skolluncher, förutom som tidigare kostnadsfria, ska också vara näringsriktiga. Alltså skolkockar måste tillhandahålla näringriktig mat. Men det är skillnad på att tillhandahålla mat och att se till att barn verkligen äter maten. Jag själv har en liten pojke. Jag vet hur svårt det kan vara att få honom att äta. Men av någon konstig anledning såg jag inte att samma sak skulle hända i skolmatsal. Verkligheten är att barn är kräsna. Så fort de ser att något kan uppfattas eller uppfattas som konstig, ratar de rätten fullständigt. Och det behöver inte vara mycket. Här är ett exempel. En av de populäraste rätterna på Runstensskolan är “fiskpinnar”. Det är ugnsbakade fiskfiléer som är panerade med kryddat ströbröd. Det kan gå åt över 33 kg av den varan. En annan ugnsbakad fisk med tomatsalsa (som för övrigt jag lagade) gick åt knappt 18 kg – alltså 45% mindre mat. Nu börjar man inse att det är inte bara att laga mat och ställa ut den på serveringsvagnen. Det finns andra parametrar i den ekvationen.

skolmatpussel

Hur löser man ekvationen då? Livsmedelsverket har en del information i frågan. Enligt de finns det 6 pusselbitar. Maten ska vara god, integrerad, trivsam, hållbar, näringsriktig och säker. Vidare skriver LMV om bra principer för maten i skolan.

  • Laga god mat med matglädje och omsorg och smaka av ofta. Erbjud gärna minst en alternativ rätt, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta av.
  • Se måltiden som en viktig resurs i det pedagogiska arbetet. Involvera pedagoger och elever i verksamheten och kvalitetsarbetet.
  • Se till att måltiden blir en trevlig upplevelse i en trygg miljö och lägg schemat så att alla elever kan äta lunch i lugn och ro.
  • Se till att den serverade maten är näringsriktig och lagad på råvaror av god kvalitet.
  • Bestäm hur ni vill att era måltider ska bidra till miljöarbetet och en hållbar konsumtion.
  • Ha kompetent personal i köken, tydliga rutiner och regelbunden egen kontroll för att säkerställa att maten är säker

Men frågan kvarstår – hjälper allt detta för att barn ska äta? Jag måste erkänna att jag inte har svaret på denna fråga. På Runstensskolan har man jobbat väldigt mycket enligt det som står ovan. Köket lagar verkligen god mat med glädje. Mat används i det pedagogiska arbetet. Både elever och lärare är involverade. Och så vidare. Men som ni förstår även här blir det ibland svårt att få barnen att äta. Det handlar om balansgång. Man får inte bara laga mat som ingen äter. Man får inte heller börja laga bara den mat som barn äter. Man måste vara stark och tålmodig. Man måste känna stöd från lärare och skolledningen. Ingen kan kämpa ensam hur länge som helst.

Jag förstår nu hur svårt just den delen av arbete i skolkök är. Samtidigt är det också den viktigaste! Jag förstår också varför det finns skolkök som bara serverar halvfabrikat. Hur som helst fick jag en del att fundera på. Har ni?

One comment

  1. Tobias Olsson Lindström

    Hej! Jag funderar på att göra precis som du -att bli kock vid 39! Även jag har såväl gymnasie- som högskoleutbildning (jobbar i dag som sjuksköterska) men känner att jag vill göra ngt annat livet och då tror jag att kock ligger närmast till hands… Jag planerar att söka till den utbildningen du går på jb kompetens (kock och kallskänka 40veckor) nu till kursstart i januari. Jag har en massa frågor om utbildningen och hur du upplevt den. Skulle jag kunna få kontakta dig via mail eller tel och få ställa lite frågor? Skulle vara intressant att prata med ngn som redan gjort lite av det jag planerar att göra… Kontakta mig gärna med dina kontaktuppgifter om det är ok att jag hör av mig. Hälsningar, Tobias

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Scroll To Top